Jag såg ingen större skillnad mellan pojkar och flickor i skolåldern för på lektionerna gör de ju samma uppgifter självfallet, och när de får välja arbete så är det väldigt blandat men inte så att man kan se någon könsuppdelning. Men när man var ute så såg jag att de var bara pojkar som vistades runt fotbollsplanen med en fotboll rullandes mellan varandra, så tyvärr var det inga flickor med men jag tror inte det är så att flickorna inte får vara med utan mer att de inte vill vara med, de tycker ofta inte att det är lika roligt i den åldern som pojkar tycker.  Flickorna var med upptagna med att göra hand-ramsor som de sjung till eller klättra i klätterställningen där även pojkar klättrade. Så det finns många saker som de båda könen lekte med, och jag såg att några killar och några tjejer i klassen jag var med byggde med pinnar och lekte att de var hästar som hoppade över dem, som en hinderbana. Att leka med lera gjorde både flickor och pojkar, bara att flickorna bakade mer och pojkarna vistades mer i leran med pinnar etc.

På fritids var det många flickor som gjorde pärlplattor men även där fanns det pojkar som sysslade med det, så det är ingen direkt skillnad där heller. Kuddrummet drogs sig både pojkar och flickor till och att spela spel uppskattades av båda könen.

De var en dag när det var pyssel på fritids i ett rum och jag satt där och hjälpte till med att dekorera med glitterlim för barnen fick inte ta de själva för de tar slut direkt då, och då var de en pojke som heter Mahmoud som är 6år och är en väldigt häftig person för ena stunden är han världens kaxigaste och busigaste pojke som gör allt för att få fröknarna irriterade och sen plötsligt är han världens gulligaste pojke och hur mjuk som helst. Och i detta fall så ville han ha färgen rosa och då fnissade en pojke som stod bakom honom och då sade jag till den pojken:" Det är inge fel att välja rosa, de är ju en fin färg". Då sade Mahmoud: "juste!". Sen dagen efter så fortsatte vi pyssla och även denna gång var en av färgerna som Mahmoud valde rosa och en pojke fnissade lite och då sade han själv:" Vad är det? Det är inget fel att välja rosa". Och pojken bakom vart alldeles tyst! Haha jag vart så glad över att Mahmoud inte lät de andra skratta åt honom och att han vågade tycka att rosa är en fin färg även fast han är den coola pojken i klassen. Han är helt underbar. Han fick mig att tänka på just genusperspektiv och jag förstår inte varför det inte anses okej att vara pojke och gilla rosa? Vad är felet? Rosa är en färg, ingen annat. Jag har även tänkt på de här med att om en tonåring/ung vuxen man klär sig i babyrosa skjorta så faller de flesta kvinnor ner på knä och avgudar deras utseende och klädstil MEN om en liten pojke på 6-7år vill ha rosa tröja på sig eller ritar med rosafärgpennor så tror de flesta att det här barnet lutar åt att bli homosexuell när han blir stor. Hur kan detta gå ihop!? Ibland är rosa accepterat och ibland inte. Men det är ju inte färgen som avgör ens sexuella läggning, när ska världen inse det? Visst kan även jag tycka att många homosexuella bär ofta mycket rosa på sig, men det kan ju vara en slump att de gör det.  Och OM det skulle visa sig att 100 % av alla homosexuella bär rosa kläder på sig jätte ofta så betyder det ändå inte att Kalle på 6år kommer att bli homosexuell för att han bär rosa, den tanken har han garanterat inte för han tänker inte ens på det i den åldern. Varför är vissa så rädda för att barn testar att ha olika färger på sig? De väljer ju färgerna efter vad de tycker är fint.

Flickor då? De är lite mer accepterade att ha blåa kläder på sig fast blått enligt "tradition" är pojkarnas färg. Men om en 6år flicka har jätte ofta blåa kläder på sig och hatar rosa, tror då föräldrarna att hon kommer bli homosexuell? Herregud säger jag..Samma sak här, blå är en färg inget annat. Men de jag ville få fram är det verkar som att rosa är mer homosexuellt än blått?

Det är år 2009 och jag hoppas att utveckling i samhället kommer gå framåt och inte bakåt till hur det var förr. Förut var det så att pojkar skulle leka med byggmaterial och bilar och flickor skulle leka med dockor och klä sig i rosa. Jag är glad för att vi har tagit ett stort steg ur de där, och jag hoppas vi tar det sista steget också. På fritids såg jag att några flickor gärna lekte med byggklossorna och nu när jag tänker på det så blir jag glad.

Många vuxna talar om att samhället ska bli jämställt, att kvinnor ska vara lika mycket värda och ha samma rättigheter som män osv. Detta håller jag verkligen med om, men jag hoppas att fler inser att om det ska bli lika så måste detta arbetas med redan i barnålder. Vuxna måste acceptera att flickor kanske vill leka med bilar och pojkar kanske vill låtsas vara pappa och därmed ta hand om en docka.

Det är inte konstigt att det oftast är mammor som tar hand om barnen och pappor som arbetar, för så var det förr i tiden och även om det har blivit bättre på den fronten så är det inte helt bra, och jag tror det beror just på att det bara anses att flickor ska leka med dockor och därmed övar de sig på att ta hand om barn medans pojkarna ska vara de tuffa och öva sig inför att arbeta, varför inte låta barnen testa på både och redan när de är små? Då kanske papporna kliver in mer i föräldraskapet och kvinnorna kanske vågar ta chansen att arbeta också. Det är vi som fröknar och föräldrar som kan påverka detta genom att vara öppna för hur barnen väljer och ge dem möjligheter att välja det som de är intresserade av och inte bara välja åt dem.

 

                                               
         

 

En sak som jag stör mig otroligt mycket på är att väldigt många ser ner på unga mammor bara för deras ålder. När blev mamma en ålder? Är du en som tycker att det är helt fel att skaffa barn när man är ung? isåfall frågar jag dig, vilken ålder blir man lämplig som mamma? Vad jag vet, finns det inget bevis på att man är en bättre mamma som 30åring än en 18åring. En 18åring kan i många fall vara mer mogen och ansvarsfull än en 30åring och självklart tvärtom. Jag tycker inte att det är fel att vara äldre mamma heller, absolut inte. Att vara mamma är ingen ålder. Så varför kan inte alla bara få bestämma själva när man känner sig mogen att bli mamma och ta hand om ett barn? Varför är det så många som lägger elaka kommentarer i den frågan och sårar de som kanske ser fram emot att få barn? Så mycket fördomar det finns..jag vill få bort fördomar!

Tänk så många negativa kommentarer  unga mammor får, istället bör alla se de positiva. Som ung mamma har man mycket energi, stort nätverk, lusten att leva, öppen och mer minne hur det är att vara barn. m.m. Självklart är det viktigaste att barnen får sina behov uppfyllda, regler och kärlek men det kan en ung mamma ge lika mycket som en äldre.

Vi i samhället försöker ge barn synen om att kärlek är viktigare än pengar, att pengar är inte allt. Men vad strålar många ut till dem? Jo att man inte kan bli mamma om man är ung för att ekonomin kanske inte är super stabil, men det viktigaste är väl kärleken eller? Och att ekonomin räcker lagom. Viktigaste är att barnet och föräldrarna mår bra, inte sant?

Även äldre mammor kan få mycket negativa kommentarer som tex att de inte kommer orka att leka med barnet och ta hand om de, göra aktiviteter m.m. Men vem vet de? De är väl mamman själv som vet om hon klarar av att uppfylla barnets behov, kärlek och umgänge eller inte. En 35-40åring kan vara piggare än en 25åring tex. Åldern är inte allt, kom ihåg det!

Viljan att ha barn och kärlek över vinner allt !

och de här är vad JAG tycker och tänker, ni behöver absolut inte hålla med. Men snälla rara, varför kan inte alla bara hålla inne sina elaka kommentarer? Man får tänka som man vill, ingen kan stoppa en. Men behöver man verkligen uttrycka åsikter som kan såra folk? Vad vinner man på det? - Ingenting!

Nu har jag uttryckt mig, jag vet. Men jag har inte uttryckt mig negativt utan försökt se positiva saker i båda unga och äldre mammor. Men visst jag har riktat kritik mot "de" som har fördomar om personer de inte känner och deras föräldraskap men jag har inte pekat ut nån särskild och inte skrivit några hårda ord så ingen kan klaga.

och självfallet gäller även de här unga pappor och äldre pappor! Alla föräldrar!