Ingen förstår hur mycket jag saknar dig.

Tiden går så fort..tiden har gått fort. Över 2år. Saknad och saknad, mitt hjärta skriker. Jag sänder tankar ofta till dig, tar du emot dom? Jag har fällt tusentals tårar de här åren, i hemlighet blöder mitt hjärta. Du var och är vänskapen i mitt liv. Jag kan inte släppa dig..jag har ju försökt! Vad ska jag göra? Minnena finns ju kvar och de river djupa sår i mig ständigt för att du inte finns i mitt liv längre. Ingen förrutom du kan läka såren! Jag minns allt underbara..och jag vet att du minns. Snälla ge mig en chans. Framtiden kan bli ändrad. Förlåt.

Jag är så rädd för att de ska hända dig eller mig något och att jag aldrig ska få chansen att få tala ut om allt som hände. Jag skulle dö av saknad efter dig då och av att jag inte har fått förklara mig ordentligt på riktigt.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0